Augusti 2003

Det har varit bröllop i Tullen i Augusti. Vi smet iväg till gamla rådhuset i Norrtälje den 11/8 med bara några få gäster i sällskap. Vi gifte oss på dagen 3½ år efter det att vi sågs för första gången. Innan dess hade vi kontakt över nätet i några månader. Sista veckan i augusti och första i september bar det så av på bröllopsresa till Skottland. En härlig tur!

Garaget har blivit något förlängt med ett förråd. Den ena halvan är öppen och ska tjäna som vedbod Den andra har dörr och får väl rymma pryttlar som saknar boplats just nu. Mycket hanns med i augusti, men lite arbete finns kvar efter Skottlandsresan.

Verbenan och leverblomman frodades fint i tuttifruttirabatten. De växte så tätt att rosorna knappt kom till sin rätt, så nästa år blir det ett begränsat antal blommor som hamnar i den rabatten.

Naturen har sin egen humor, eller vad sägs om den här moroten? Inte så lite fräck!!! ;)

Våra äpplen mognade och jag borde ha hunnit göra en massa av dem, men i år har tiden runnit iväg. Många av dem har i år drabbats av rönnbärsmalar och ser inte så roliga ut. Men vi har njutit av dem där de växer på grenarna.

Solrosorna har varit många och vackra. T o m knoppen har sin tjusning. De här stod ståtliga utanför växthuset i söderläge och mådde gott.

Atlsablommor och luktärter hör också till det som förgyllt vår trädgård. Luktärternas doft är bland det ljuvligaste jag vet. Atlasblomman konkurrerade med pumporna om plats, och lyckades ta för sig.

Jag satte ju ett antal lökar från Madeira, som jag inte alls visste vad det var. Nu vet jag vad det blev av dem - den ena sorten var ju anemoner, både rosa och blå, och den andra sorten var den här. Jag har ingen aning om vad den heter, men den är tålig och blommar även när det blir kallare. En härligt gulorange färg, som lyser upp fast blommorna är små. Den blir hög med smala lansettlika blad.

Vår lilla gran vid infarten har skjutit i höjden. Särskilt toppen ser ut att ha vuxit ifrån resten av granen.

Det är skördetider och naturen börjar så smått förbereda sig inför vintern. Men än är det varmt och skönt i gamla Svedala.

På fälten runt om oss fortsätter det att dyka upp djur. Här var det ett rådjur på besök.

Ibland får man böja sig djupt ner för att hitta det vackra i gräset. Detta är en vilt växande gullspira, som växer runt det största äppelträdet.

I en av de mer eller mindre övergivna krukorna (det fanns inte plats i rabatterna) växte denna vackra klocka upp.

En höstaster från en annan trädgård fick hastigt och lustigt plats i potatislandet tills vidare. Den var lite hängig, så Mats satte upp ett stöd.

Några av fjolårets pastellaklejor trivdes så bra med tillvaron att de blommade igen.

Vackra kvällshimlar kan man aldrig få nog av! Trädens mörka silhuetter mot de ibland så milda färgerna.

Men också dagen har sina överraskningar, som de här otroligt vackra molnen mot en blågrå sky. Och tänk, det kostar ingenting! :)

Liksom förra året har jag uppskattat lejongapen. De har blommat fint under den senare delen av sommaren.

Rudbeckian är en annan trevlig upplevelse. De började blomma sent och blommar än i all sin glans. En härlig höstblomma som lyser upp med sin varmgula färg.

Ölandstoken blommar också rikligt just nu. Pumpans blomningstid är väl över så här i slutet av månaden, men själva pumporna är på gång. I år blev det bara minivarianten, så ska vi ha stora urgröpta pumpahuvuden, så får vi nog köpa dem.

Så här har Knasen sett ut större delen av sommaren. Loj och orkeslös, men med god aptit. Skulle aldrig medicinen hjälpa? Jo, till sist såg vi en förbättring.

Han kan bli intresserad av bollar igen. Inte springer han som förr, men han är mer aktiv och vaken. Riktigt slimmad har han blivit också, för att vara Knasen, alltså. Nu håller vi tummarna för att förbättringen varar ett bra tag.

Molly, däremot, är som vanligt för det mesta på språng. Hon har oändligt med energi i kroppen och är glad och go'. Hon är dock ganska reserverad mot dem hon inte känner, så det bästa är att låta henne vara tills hon själv kommer fram och vill hälsa. Ett kast med boll eller frisbee är inte heller helt fel.

Hon har väldigt talande ögon. De kan se avvaktande, bedjande, räddhågsna eller glada ut och det är svårt att motstå dem, när hon sätter den sidan till. :)

Molly och Shaggy har ibland vansinnigt roligt med varandra. Först dundrar det till i marken, när stora drevet går. Ett par varv runt huset i högsta fart, dvs en vit och en brun rem utmed marken. Sedan börjar själva leken. Båda brukar hamna i underläge och Molly brukar vara sjöblöt hela hon efter att ha blivit behandlad av Shaggys mun. Men de håller sig till lekens regler och gör inte varandra illa i någon större grad. Det är roligt att se hur de håller på.

Den här trevliga pumpfontänen fick vi i bröllopspresent av Mats syster och hennes familj. Ljudet av porlande vatten har något lugnande över sig. Kanske blir det en dag en damm i trädgården också. Kanske...

Här ligger så veden vi har och väntar på att få plats i vedboden. Men det dröjer till Skottlandsresan är gjord. Mats har fortfarande semester kvar då, så något ska han väl hinna med då. Han är väldans idog, när han sätter igång. Det som påbörjas ska också avslutas i rimlig tid. En beundransvärd inställning! Men så blir saker och ting gjorda också. :)

Jag ska försöka få till september så snart som möjligt. Bilderna ligger klara och väntar, men det är ju ett och annat som måste få gå före.

Hoppas ni alla haft en skön sommar med många härliga minnen!

Det har i alla fall vi ;)

Augustikram från

Agneta & Mats i Tullen