Februari har varit en riktig vintermånad. Vi har haft massor av snö och rätt så kallt, men samtidigt har vi också sett att våren nalkas. Det värmer då solen skiner och dagarna har blivit längre och ljusare. Snart är det dags att gå över till sommartid igen, en uppfinning jag inte förstår mig på, eftersom jag då tvingas upp en timme tidigare - jag som är så morgontrött!

February has been a real winter month. We've had lots of snow and it's been pretty cold, but we've also seen that spring is on its way. The sun is warming and the days are longer and brighter. Soon we'll change to summertime again - an invention I don't appreciate as I'm forced to get up one hour earlier in the mornings - and I'm very tired in the mornings!

Molnen fortsätter att fascinera mig. Helt plötsligt ser jag en ny form jag inte sett förut, som de små vågorna på molnen till höger.

The clouds continue to fascinate me. Suddenly I see a new shape I've never seen before, like the small waves on the clouds to the right.

Jag har inte sett våra hackspettar vid jordnötterna på länge, men en av dem mötte jag i skogen, där han satt och hackade på en tallgren. Tre skator hade möte i en trädtopp en dag. Undrar just vad de ventilerade! Under trädgårdsmöbeln hittade jag spår av skatvingar i snön.

I haven't seen any of our woodpeckers by the peanuts for a while, but I saw one of them in the forest pecking on a pine branch. Three magpies had a meeting in a tree-top one day. I wonder what was on the agenda! Under a garden chair I found tracks of a magpie's wings in the snow.

Mot slutet av månaden fanns det definitivt en känsla av vår i luften. Snön smälte på taken och började rasa neråt. I snökanterna bildades istappar som droppade i vårsolen. Luften fylls nu åter igen av härlig fågelsång.

At the end of the month there was definitely a feeling of spring in the air. The snow on the roofs started to melt and to slip down. At the edges ice-cones were shaped, which dripped in the spring sunshine.The air is once more filled with lovely bird song.

Här ser ni en bild av en lycklig och glad hund som fått komma ut på promenad. Ingeborg rusar fram och åter i snön.

Here's a picture of a happy and content dog out on a walk. Ingeborg rushes in all directions in the snow.

Bäcken är täckt av snö och på bergsidorna växer ett istäcke, som skiftar vackert i flera färger.

The creek is covered with snow and the cliffs are covered with ice, which beautifully varies in colour.

Himlen lyste vackert blå mot den vita snön den här fantastiska vinterdagen. Vi promenerade till torpet vid sjön på den väg som timmerhuggarna har kört upp. Solen blänkte i grangrenarna och ur snön stack det upp stenblock och stubbar i varierade former.

The sky shone beautifully blue against the white snow this fantastic winter's day. We took a walk to the cottage by the lake along the road the "lumberjacks" had made. The sun glistened in the fur branches and big stones and stubs in varied shapes raised out of the snow.

Den här förrådsbyggnaden vid torpet lyste vackert faluröd i solen. Snön hängde långt nedanför kanten och såg ut att kunna rasa när som helst.

This shed by the cottage shone beautifully in its "falu"red colour (a special Swedish colour). The snow hang low and looked as if it was going to fall down any minute.

Vi vandrade över isen hem. Den var tjock och stabil. Hundarna tyckte det var kul att springa över den stora snötäckta ytan. Molly gjorde sitt bästa för att få Ingeborg att leka, men fick nöja sig med att få henne att springa. Vi såg spår av såväl mus, som rådjur och älg i snötäcket.

We wandered home over the ice. It was thick and firm. The dogs enjoyed running across the wide snow-covered surface. Molly tried her best to get Ingeborg to play, but had to settle with getting her to run. We saw traces of mice, roe-deer and elk (moose) in the snow.

Vi har återigen haft en massa timmer lagrad utanför vår tomt. Timmerbilar kommer och går. Det bästa med det är att de kör upp vägen åt oss, så vi slipper be om plogning. På andra sidan tomten kör de flis, som flisas av den stora högen nere vid ån efter den förra uthuggningen.

We have once more had a lot of timber outside our garden. Timber lorries come and go. The best thing with that, is that we don't have to ask for plowing, as they drive on our road. On the other side of our garden they drive trucks filled with small wooden pieces made out of the branches and leftovers from the last cut.

Här kommer några fler vackra morgonskyar, som jag har vaknat upp till. En del milt grårosa, andra explosivt rödorange. Då undrar ibland Molly varför jag blir stående stilla så länge och glömmer att leka med henne.

Here are some more morning skies I've woken up to. Some are mildly gray and pink, others are explosively red and orange. Then Molly sometimes wonder why I'm standing still for so long instead of playing with her.

Oliver vistas ofta i vår vedbod. Där har han skydd för regn, snö och vind. Säkert finns där också en och annan mus att jaga där också. Datorn är han mycket fascinerad av. Han jagar muspilen och försöker förstå var den kommer ifrån. Då och då går han bakom skärmen för att söka efter den.

Oliver likes to stay in or wood shed. He's protected from rain, snow and winds there. And I'm sure there is a mouse or two to chase there as well. He's also very interested in the mouse arrow on the computer. He chases the arrow and tries to figure out where it comes from. He also goes behind the computer trying to find out where it comes from.

Det är skönt när det är lös snö för Molly att springa i. Hon gör lätt illa sporrarna i hård skarsnö. Bollen har bytts ut mot pinne just nu.

It's good with soft snow for Molly to run in. The hard crispy snow easily hurts her upper claws. She runs after sticks right now, instead of playing football.

För Ingeborg är den blöta snön ett stort problem. Den fastnar på henne i stora kokor, som gör det svårt för henne att gå. Väl hemma igen är en ljummen dusch det enda som hjälper för att snabbt få snön ur pälsen - något Ingeborg inte är så väldans förtjust i.
I slutet av månaden kom min syster och hennes hund Hulda på besök. Då blev det kö vid kisseriet - det gäller att markera sist!

The biggest problem for Ingeborg is the wet snow. It sticks to her in big lumps, which makes it hard for her to walk. Back home a warm shower is the only thing that helps getting rid of the snow fast - something Ingeborg isn't too keen on.
At the end of the month my sister and her dog Hulda came for a visit. Then there was a queue at the peeing place - it was important to be the last to mark the place.

Så lämnar vi februari med snö på marken, men med ett hopp om vår i luften. Ett stort tack till er som tittar in och följer med i vad som händer i Tullen! Ett varmt tack också till de trevliga inläggen i gästboken - vi läser dem alla! :D

And with that we leave February with snow on the ground, but with a hope of spring in the air. A big thank you to all of you who follow what happens in Tullen! And a warm thank you for the nice entries in the guest book - we read them all! :D

Kramar / Hugs

Agneta & Mats