September 2003

Så är då hösten på väg. Löven har börjat gulna och det har varit flera frostnätter. Ändå är det förhållandevis varmt och det finns blommor som fortfarande kämpar på.

Den här rabatten på framsidan är ett praktexempel på ståndaktiga blommor. Lejongap och rudbeckior prunkar ståtligt. Man blir glad när man ser dem. Jag undrar just hur länge de kan stå emot höstkylan.

Också mot torpväggen lever rudbeckior. Intill dem har jag satt ner några växter som levt i kruka - en blåbärsbuske, en kärleksört och så en vackert rödbladig växt, som jag glömt namnet på.

Aftonsolen och den begynnande hösten skapar varma och rogivande färger, som är sköna för ögat.

En vacker dag när vi vaknade var hela skogen nedanför oss fylld av buller och bång. Skogsägaren hade börjat avverka "vår" svampskog. Nog ser ni väl från den ena bilden till den andra hur det har tunnats ut.

Timret har de sedan lagt på hög precis utanför vår tomt - ni ser hur nära vår bil det är. Ifrån skogen har det kommit ett tungt fordon "larvande" som lägger upp timret och på den lilla traktorvägen har sedan tunga timmerbilar kört upp den till den grad att de behövt fylla ut med grov sten. Inte alls lika skönt att gå på, inte vackert att se på och farlig för våra lätta bilar att köra på. De har dessutom varit uppe på vår gräskant och skadat den. Det ska bli intressant att se hur pass de läcker såren efteråt.

Två nya äppelträd har tillkommit på tomten. Mats fick dem av sin mamma i födelsedagspresent.Ner i jorden kom de, men bara ett par dagar senare låg det ena på marken en liten bit från hålet. Undrar just vilket djur som åstadkommit det!? Tillbaka i jorden kom det och verkar inte ha tagit någon skada av det, men nu har träden fått nät runt stammarna.

Äpplen i klaraste rött - det är något visst med dem. Nu har jag tagit in de sista åtkomliga äpplena, och dem tänker jag göra ugnsstekta äpplen av.

Det har varit många dimmiga morgnar. Den här morgonen var det riktigt tjockt ute. Solen försöker tränga igenom dimman, som dock höll stånd ännu en stund.

Förrådet är klart!!! Efter hemkomsten fortsatte Mats sin semester med att måla klart och lägga golv i den ena halvan. Det blev jättefint med först plast, sedan grus och till sist de stenplattor vi fått över från gamla altanen. Man skulle allt kunna tro att ett proffs varit i farten. :)

Det här är den lilla grushögen vi beställde. Den vägde "bara" 13,05 ton. Och fast den inte såg särskilt stor ut, så verkar gruset räcka länge.

 

Ingen himmel är den andra riktigt lik. Molnen har de mest skiftande former, som den här hunden t ex.

Solnedgångar är ju alltid vackra att titta på. Inte alltid så lätta att fånga på bild, dock. Åtminstone inte med den digitala kameran.

Anemonerna från Madeira fortsätter att blomma trots en och annan frostnatt. Fantastiskt vad tåliga en del växter är!

Jag ska försöka få bananplantorna att fortsätta växa i kruka inomhus. Går det så går det, för större än så här blev den inte ute.

Fortfarande gläder oss luktärter, malva och höstaster med sina färger och sin livaktighet, men nu har vi trappat ner på vattningen. Det börjar bli dags att göra höst.

Tomaterna var inte så lyckade i år. Många blev angripna av sniglar, andra mognade aldrig som de skulle.

Persiljan, däremot, som jag hade i stora krukor i växthuset har blivit stor och fin. En del har jag skänkt bort, resten ska jag frysa in.

Och tänka sig, på en vinbärsbuske vid garaget finns det fortfarande några bär.

Nypon är en härlig höstfrukt att glädjas åt. De har så vacker färg, som lyser upp i det gröna. Men jag gör ingenting av dem, bara njuter av åsynen.

Stormat har det gjort också. Det blåste så att två plåtbitar som skulle skydda vindskivorna blåste ner. Tur att ingen var ute just då. Vi drabbades i alla fall inte av något elavbrott den här gången. :)

Vid rabarbern hittade jag de här bläcksvamparna. De ska ju vara goda på ett tidigt stadium, men jag ville inte prova. Jag är en kantarellätare, men inte mycket mer.

Björk och mispel blir allt höstlikare i bladen. Snart står nog hela skogen gulröd och grann. Härliga dagar att se fram emot!

Egentligen skulle jag ha haft Ingeborg med på bild här också, men hon lät sig aldrig fångas, för det var damen som fattade att morötter kunde man gräva upp. Hon började och Knasen var inte sen att förstå vad som var på gång. De två har frossat i morötter. T o m Molly lärde sig, men hon är inte lika stor morotsälskare, så hon var inte där så ofta.

Nu är det slut på sötebrödsdagarna - de där, där dörren står öppen hela dagarna och man går in och ut som man vill. Nu måste Molly, till sin stora besvikelse, tillbringa mer tid inomhus och där får man minsann inte jaga freesbees!!!

Nu har jag fått lov att börja tänka på blomsterliv inomhus. I höst går de flesta blomstren i gult eller enbart grönt, som de två flugfångare jag köpt. Dem borde jag förstås haft i somras, men har jag tur så överlever de till dess.

Av mina kolleger fick vi den här vackra höstbuketten i bröllopspresent. Den njöt vi länge av!

Avslutar med ännu en fantastisk morgonhimmel. Sådana här morgnar blir man nästan glad av att behöva stiga upp så tidigt.

Vi får leva med våra timmerbilar ännu ett tag, men tack och lov verkar de ta paus över helgerna.

Kom ihåg att äta mycket bananer för att undvika höstdepressioner. Det ska vara något ämne i dem som ska hjälpa. :)

Höst och hej!

Agneta & Mats