September 
|
Två veckor tog det att måla om huset. Tur att det finns proffs att ta hjälp av. Proffset på bilden hör dock till huset. :) Huset har inte målats om sedan det byggdes, så det var hög tid att göra det nu. Trots det hade det klarat sig riktigt bra - bara några bräder behövde bytas ut. Nu matchar vi torpet lite bättre.
Nästa år ska vi själva ta hand om garaget och uteplatsen alldeles på egen hand. Sedan är vi en helt röd enhet.. |
|
Det sista ätbara har skördats. Druvorna blev små, men väldigt söta och goda. Hoppas plantan kommer igen med fler klasar nästa år. I garaget hänger lökarna på tork i väntan på att förgylla maten. Det är något alldeles extra att se den egna skörden hänga där på väggen. Och så har vi pumporna, förstås. Två stycken blev det till sist. Maffiga kroppar på runt 17 kilo vardera. Dem ska vi försöka bevara fram till Halloween, och då gröpa ut dem så de ser riktigt hemska ut. :) Hur vi vet hur mycket de vägde? Vi har hittat ett besman i garaget, som var till stor hjälp. |
| I växthuset lyste tomaterna fortfarande grant till frosten kom. De gula körsbärstomaterna var jättegoda, men också de röda smakade bättre än dem man köper i affär. |
|
Men också i växthuset betog frosten växterna dess gestalt. Nu står också det och väntar på en ny växtsäsong. Alla plantor utom vinrankan och smultronen har åkt ut.
Smultronen, ja - dem satte jag som frön, och först nu, då frosten slagit till, börjar de första smultronen komma. Somligt tar tid på sig! |
|
Men vad hände med alla våra äpplen? Alla våra röda fina äpplen bara försvann, utan att vi hann med. En dag fanns de där, nästa var de borta. Vi gissar att rådjuren kalasat på de nedfallna frukterna, men rasar verkligen alla på en och samma gång? Det minsta trädet har jag lyckats plocka undan en handfull äpplen och i de andra träden finns fortfarande några kvar att rädda, men inte är det några mängder inte. |
| De gula astrarna har Inger sått, medan höstastern dök upp som ännu en överraskning. Årets sista? Höstaster borde man nog ha fler av på en mer synlig plats än den där dessa dök upp - bakom växthuset. "Frosten betog Esters astrar dess gestalt" stämmer inte riktigt. De höll ett tag efter frosten också, men nu är de borta ur rabatten. |
| Frosten, ja - den betog änglatrumpeten dess gestalt. Så vackert den stod där i början av september, för att bara rasa ihop efter den första frostnatten. Är det någon som vet hur man får en änglatrumpet att överleva vintern, för att fortsätta att växa sig allt större nästa år? Vi satsar inte på det i år, men finns det något sätt, som skulle fungera här, så vill vi gärna veta det. |
| Lejongapen, däremot, har visat sig stå emot frosten riktigt bra. Både de som står utmed husväggarna och de som står fritt i kruka. Det är en blomma jag kommer att satsa på i fortsättningen också. |
| Vi dröjde i det längsta med att sätta på värmen igen. Det har ju inte varit så nödvändigt med värme i sommar, precis. Mats har inhandlat en sågbock, som nu kommit i bruk, för att omvandla den nedsågade tallen till ved. Vi har kompletterat med färdigköpt björkved också. En alldeles utmärkt födelsedagspresent till herrn i huset! :) |
| Den gula bollchrysantemen fick Mats i födelsedagspresent. Den lyser upp trappan så härligt. Samtidigt satte fuchsiorna igång med sin blomning. Bättre sent än aldrig! De här växterna har fått åka in och ut under frostnätterna. |
| Vad som däremot har klarat frosten bra, är amplarna på baksidan. Särskilt den rosalila sulfinan. Såna kommer nog också att dyka upp här igen. |
| Höststädningen drogs igång av Inger. Vissna blommor har rensats bort och potatis- och squashlandet står och väntar med nya fåror. Nja, en del av det är redan planterat. Till min stora fasa (!) har Inger och Mats satt vitlök där. Jag som har så svårt för det. Antingen älskar man eller hatar man vitlök - här i huset är vi en av vardera sorten. ;) |
|
Petuniorna utanför torpet har också sett sina sista dagar. Endast lejongapsrabatten står kvar, än så länge. I de andra rabatterna har jag satt ner tulpan och narcisslökar samt några anemoner. Så nu börjar väntans tider igen. Utanför garaget har jag satt iris och rosa allium, vilket är OK, så länge garageväggen fortfarande är gul. Runt vår lilla väderkvarn hoppas vi få upp påskliljor och nedanför syrenerna finns nysatta tulpanlökar. På framsidan av huset grävde jag upp de underliga rötterna, som vi ännu inte vet vad det var för något. De blev fort gröna på våren, men sedan hände inte så mycket mer och de tynade bort och såg allmänt skräpiga ut. Där har nu Mats i stället satt blandade lökar. Det ska bli spännande att se vad som kommer upp. |
| Inger satte också i gång med ett annat mastodontarbete. Det började med att hon hackade bort lite ogräs mellan några plattor och växte till att hon plockade fram alla övervuxna plattor på gången upp till entrén. Sedan följde Mats efter med tryckspolning. Det blev en helt ny gång! |
| Vår nyplanterade häck av häggmispel och aronia har nu iklätt sig höstens färger och lyser upp dikeskanten som är gräns mellan vår och grannens tomt. |
| Också i naturen runt om oss har träd och buskar börjat skifta färg. Inte så intensivt ännu, men det är definitivt en känsla av höst i luften. |
|
En morgon, redan innan frosten slagit till, så upptäckte jag att det var ovanligt många småfåglar i det höga gräset på andra sidan vägen. Kunde det vara grönfinkarna, som kommit tillbaka i hopp om att få mat? Jag hängde ut en jordnötspåse, och vips strömmade fåglarna till. Mats släpade hem en jättesäck med solrosfrön och förra årets matbord/-hus åkte ut. Men jag hade funderat på att skaffa ytterligare matplatser, så jag for ur ut och letade och kom hem med ytterligare ett hängande hus, som nu hänger vid torpet och så detta vackert röda knuttimrade hus. Så nu har vi åter alla grönfinkarna här tillsammans med de talgoxar och pilfinkar som aldrig övergivit oss. Dessutom har vi sett rödhakar och bofinkar igen. Vissa morgnar har vi mellan 5-10 koltrastar i trädgården också. Och vi får inte glömma skatorna - de försöker också få i sig något av maten vi serverar. |
| Också nyponen är som grannast just nu. Utmed vår lilla väg finns ett stort buskage med vackert lysande nypon. |
|
Det har varit flera fina höstdagar med sol och hög luft, men det har också regnat, vilket grundvattennivån säkert uppskattat. Detta är en spegling i vår ena fulla regnvattentunna. Nu väntar vi på oktober och ser vad denna månad har att ge oss här ute på landet. Snart sätter älgjaktssäsongen i gång. Törs man gå ut då? Vi har ett par älgtorn inom synhåll från tomten. Kanske bäst att klä sig som tomtar i glada röda färger redan nu! ;)
Höstkram
till er alla |
